Mitake jinja
Den här helgen har vi varit riktigt spirituella. Jag tog med mig Okaa-san och Otoo-san till en shinto-helgedom på berget Mitake-san väster om Tokyo.
Det är väldigt långt att åka till Mitake-san, så för att gamlingarna skulle orka så tog jag med mig en kompis, Johan-san, som kunde hjälpa dem med att ta sig fram. Johan-san är inte bara polare till mig, han har även jobbat ihop med Otoo-san i Uppsala, men det var nån gång för länge sen, i början på tjugohundratalet. Utan honom tror jag inte att Otoo-san och Okaa-san hade orkat med den långa resan med lokaltågen, vi fick byta tåg flera gånger.
Efter nästan två timmar kom vi fram till byn Takima som ligger i nationalparken Chichibu-Tama-Kai. Där bytte vi färdmedel till buss. Det tog sin tid innan bussen startade, så det var bra att jag kunde hålla Otoo-san vid gott mod genom att jollra och sjunga lite och klappa händerna för honom.
Sen fick vi gå en stund innan vi kunde gå ombord på en bergbana. Den var jättebrant, och det var tur att jag var med och kunde lugna Okaa-san, jag tror hon är lite rädd för höjder.
Äntligen uppe på berget Mitake-san (eller Mitake-yama, som det stavas, men som ni ju alla redan vet så uttalas det Mitake-san). Det var hög tid att äta lunch, och vi hittade en mysig restaurang på en kulle på berget. Jag visade Johan-san hur man äter med pinnar, han lärde sig jättesnabbt!
Otoo-san däremot var lite barbarisk som åt upp fiskarna hela med huvud och allt, piiinsamt! Tacka vet jag den gröt som Okaa-san bjöd på!
Efter lunch fortsatte vi uppför berget. Vägen blev allt brantare....
Till slut kom vi fram till en stor trapp med en portal som symboliserar att här finns en shinto-helgedom, äntligen framme!
Nehej, det var visst fler trappor bakom det vi trodde var helgedomen, den visade sig vara en port. Det var tur att jag satt i en bärsele så att jag kunde peka ut riktningen åt Otoo-san, han vimsar runt så mycket annars.
Trapporna tog aldrig slut. Otoo-san började gå lite långsamt så jag fick jaga på honom, tur att man kan klappa i takt!
Äntligen nådde vi sista trappan och såg den stora helgedomen torna upp sig framför oss, imponerande!
!Det var visst inte bara en stor helgedom, hela bergstoppen var full av en massa småtempel.
På hemvägen passerade Okaa-san en butik som sålde mjukisflygekorrar som piper när man trycker dem i magen. Gissa vem som har fått en egen flygekorre?!?
Halvvägs ned för berget stannade vi och beundrade utsikten och färgerna. Det är i slutet på oktober, så det börjar bli lite höstlikt. Och temperaturen har sjunkit till 20-graderstrecket, burr!
Skönt att få komma hem igen och få läsa lite godnattsaga innan det är dags att sussa, godnatt!
Maia min Maia, min lilla söta piraya...
Jag förstååår inte hur okaa-san och otoo-san klarade sig ute i världen innan du kom. Ja menar, den ena vimsig, den andra höjdrädd och...ja, vad ska man säga. Och att dom sen har fått dig med sånt förstånd och är så söööt det är också ett ?. Men du ska vara glad att dom e din okaa-san och otoo-san, för dom e bara sååå bra människor, jo, roliga också.
Saknar dig, tur att skypen finns
Kram Moster Bettan
Hej Maia!
Äntligen har vi hajat grejen med din blogg. Farfar och jag är inte så vana. Vilken fantastisk fotograf Du har med dig på dina utflykter - härliga bilder. Vi blir så glada när vi ser allt häftig Du får vara med om. Bra att okaa-san och otoo-san får hänga med. De behöver se lite av världen.
Din kompis Johan-san tycker jag verkar vara en härlig kompis. Jag gillar honom trots att jag inte träffat honom. Det är bra att Du läser en saga för okaa-san, så hon kan sova sött. Ni är verkligen en mysig liten familj.
Maia kan Du tala om för oss vad farfar och farmor heter på Japanska?
Farfar hälsar till Er alla.
Många kramar från
Farmor-san
Hej Maia sötnos!
Du ser ut att ha det bra i Japan. Vilken fin utflykt du var på. Kan tänka mig att Morsosan och farsosan hade ont i benen som du jagade på dem. Det är bra Maia! Du verkar bo i en fin lägenhet, större än ett slott har jag hört rykten om. (vill bara påminna dig om att det är farsosans dag nästa söndag 9/11, du kan ge honom en liten kram i från oss också). Hälsa dina föräldrar och trevlig alla helgonsdag!// kramar från kusin Amanda och Aron, faster Camilla och farbror Stefan.
Hej på er, tack för alla kommentarer!
Här kommer lite språklektion för släkten:
Farmor/mormor heter Obaa-chan
Faster/moster heter Oba-san
Farfar/morfar heter Ojii-san
Farbror/morbror heter Oji-san
Kusin heter Itoko
