maiaihirosawa

Dags att ut och åka igen! Den här gången tar vi Shinkansen västerut in i Nagano-länet.


Till det snögia Nozawa Onsen, en skidort full med små träbyggnader som innehåller onsens.
Vi hade fått besök från Sverige som ville prova på de Japanska alperna, klart man ställer upp!


Skidåkningen var visst fin, men Okaa-san tycktes mest fara fram bland molnen.


Otoo-san (även känd som halsduk-man) hade svårt att hänga med i Dianas tempo...


...men till sist lyckades han ta sig ikapp och förbi henne, heja pappsen!


"Kusin" Larsu-san var den mest våghalsiga i gänget. Jag ska bli som honom när jag blir stor.


Här är hela gänget samlat för lunch på en restaurang i backen. Nu undrar ni förstås "Vad har hänt med vår kära Maia-chan?" Lugn, go' vänner, jag fick förstklassig barnvakt nere på hotellet i byn.


På kvällen kunde vi återsamlas och äta ihop på någon lokal restaurang.


Diana fastnade för den lokala specialitén Oyaki, fylld med äpple och kanel.


Borta bra men hemma bäst, skönt att få komma hem igen till en schysst flaska med välling. Men ibland tycker jag inte att Otoo-san tar det hela på allvar, det är ju faktiskt MIN kvällsmåltid!